ljuslinjen

Jag har haft så fullt upp med att leva att jag har glömt av att skriva ner vad jag gör och hur jag mår. Livet är fint och jag känner en sån oerhörd lycka över att känna så. Min värld är omgiven av så många fina människor. Jag har fantastiska föräldrar och oerhört fina vänner. Utan dem hade jag i detta ögonblick inte varit något alls. Den här julen och tiden på året har jag känt tacksamhet. Tacksamhet för allt man ibland tar för givet, för alla människor som gör min dag till det bättre. För små ögonblick som skulle kunna flyga iväg till evighetens glömska, om jag inte uppmärksammat dem. För livet. För glädjen, men även för smärtan. För utan den hade inte denna lycka varit lika mycket värd.