Jag vet inte riktigt vad det är med söndagar. Ibland får den en att bli taggad på allt och andra gånger så får den en att tappa modet helt. Söndagar är ju i sig inte så speciella och är oftast relativt innehållslösa, men det är något med den dagen som påminner om nyårsafton. Som att det blir slutet på något gammalt och början på något nytt. Oavsett hur mycket jag ogillar sådana tidpunkter, då jag anser att man börjar något nytt varje dag, så är det den känslan jag får av söndagar. Vilket kan störa mig för det finns en perfekt möjlighet till att börja nu. Skjuta upp saker gör man ändå tillräckligt, så vill man börja kan man lika gärna göra det med en gång.