Skriver för det som jag inte vet riktigt om
Det går inte så bra att vara lugn och försöka koncentrera sig när mitt inre på något sätt börjar leva sitt eget liv. Antagligen allt för lite sömn, för många leenden och för bra minnen just nu. Men jag tänker låta den här vågen bära mig lite och se vart det leder.
Visst är det det fina i livet, att man inte vet var det tar vägen? Det kan lika gärna sluta i gråa vardagar och en hård och kall tillvaro som i sprudlande färger och moln av glädje. Visserligen är det i slutändan blandat och vi går från det ena till det andra. Från gränsland till nästa gränsland. Men vi lever och det är det viktigaste. Bara se till att andas så ska den här världen bli ganska bra ändå.
Kommentarer
Postat av: josso :)
Ge inte upp, det kan bli något bra, jag håller tummarna och stöttar dig! :)
Svar:
Elin Persson
Trackback
