Om jag lite kort ska sammanfatta 2014, vilket är svårt med få ord, så har det handlat mycket om smärta av att förlora både farmor och morfar. Det har tagit mig hårt och jag vill fortfarande inte förstå, det går liksom inte riktigt ta till sig helt. Svårt att förklara, men tänker fortfarande att jag borde åka till farmor, för det var ju så längesen jag var där! Bilderna i mobilen hoppar jag över för det gör för ont att se och minnas den sista tiden. 

 

Men allt har inte varit tråkigt. Jag har försökt leva fullt ut, mina dagar har varit intensiva och jag har haft kul och kämpigt längs vägen. Men jag gillar när det är mycket att göra och jag tror det har varit guld värt att alltid ha något att göra, det har behövts mer än någonsin under 2014. Kanske har det drivit mig att utmana mig själv och göra saker som jag aldrig annars hade gjort. De senaste månaderna har flugit iväg och jag har umgåtts med människor jag verkligen trivs att vara med och jag har sällan mått så bra som nu. 

Nu hoppas jag på att 2015 kommer bli bättre än förra året i sin helhet och att de här första elva dagarna bara är en fingervisning på vad som komma skall, för året hade knappast kunnat börja bättre.